Vi är alltmer medvetna om vår påverkan på miljön. Vi samlar in och sorterar avfall och väljer allt oftare miljövänliga material. Ett av de mest kända materialen är papper. Hur fel vi än tycker att det är med plast, till exempel, så tycker vi att papper är så bra. I den hållbarhetsrörelse som vi har startat tillsammans är papper faktiskt ofta det hållbara alternativ till plast som anges. Så man skulle kunna dra slutsatsen att papper är mer eller mindre skonat i hållbarhetsrevolutionen. Men är det verkligen befogat? Hur hållbart är papper egentligen? Och vilka typer av hållbart papper finns det?
PAPPERS KOLDIOXIDAVTRYCK
Boken ”Drawdown: The Most Comprehensive Plan Ever Proposed to Reverse Global Warming” av Paul Hawken avslöjar att pappersindustrin släpper ut en chockerande mängd koldioxid. Faktum är att pappersindustrin är ansvarig för globala koldioxidutsläpp som uppgår till cirka 7 procent av de årliga totala globala koldioxidutsläppen. Som jämförelse kan nämnas att flyget står för 2,5 procent. Med andra ord är pappersindustrin nästan tre gånger mer förorenande än flygindustrin (källa). Och det ser inte ut som om vi kommer att använda mindre papper. Faktum är att under de senaste 40 åren har pappersanvändningen ökat med 400 procent i världen (källa).
Men hur kommer det sig att papper, som vi alla säkert anser vara ett ganska miljömedvetet val jämfört med till exempel plast, kan vara så miljöskadligt? Så här är det: I Europa använder vi omkring 80 kg papper per person och år för att läsa, för att förpacka och naturligtvis för att använda toalettpapper. Ungefär hälften av allt papper kräver att träd fälls. Den andra hälften är återvunnet papper. I genomsnitt producerar ett träd 300 kilo papper (källa). För pappersanvändning fälls alltså i genomsnitt ett träd per 8 invånare och år. Med cirka 447 miljoner invånare är det nästan 56 miljoner träd per år bara i Europa. De träd som fälls tar normalt upp i genomsnitt 25 kilo koldioxid (källa). Och om 56 miljoner träd inte längre kan ta upp och behålla 25 kilo koldioxid per år… Ni förstår: det har en enorm inverkan på miljön.
När trädet har fällts börjar den långa cykeln i produktionsprocessen från träd till massa och från massa till papper. Inom hela denna produktionsprocess sker en hel del energiförbrukning och transporter, vilket återigen leder till koldioxidutsläpp. Pappret trycks sedan med bläck, packas ibland in i plast igen och hamnar alltför ofta på platser där det inte kan återvinnas.
ÄR PAPPER KOMPOSTERBART?
Och om pappret hamnar på platser där det inte kan återvinnas, till exempel i naturen? Löser då naturen problemet, papper som avfall? Ja och nej. I allmänhet är papper både biologiskt nedbrytbart och komposterbart. Det finns en tidsgräns för komposterbarheten; inom två veckor måste det ha nedbrutet till minst 95 procent i en industriell komposteringsanläggning, då uppfyller det den europeiska standarden för industriell kompostering EN 13432 (källa). Men mycket papper har industriella tillsatser, t.ex. kemikalier, beläggningar och bläck, som gör det svårare att brytas ned, vilket gör att kompostering inom två veckor är långt ifrån fallet. Ännu viktigare är att det är ännu bättre för miljön att inte slänga papper utan att återvinna det igen. Genom att återvinna papper i stället för att slänga det minskar vi efterfrågan på nya träfibrer från träd för papperstillverkning. Detta bidrar i sin tur till att minska avskogningen. För det papper som inte återvinns är kompostering naturligtvis en miljövänlig avfallsväg.
VILKA ANDRA TYPER AV PAPPER (SOM INTE KOMMER FRÅN TRÄD) FINNS DET?
Traditionellt papper är kanske inte så hållbart som du först trodde, men som tur är finns det alternativ:
Gräspapper
Gräset finns överallt omkring oss. I vägkanter längs motorvägar, på betesmarker där boskap betar och i torkad form som hö till stalldjur. Sedan en tid tillbaka finns det också grästidningspapper att köpa. Som namnet antyder är detta papper delvis tillverkat av gräs. De malda gräsfibrerna läggs till den cellulosamassa och de fyllmedel som behövs för att göra papper. Detta gör pappret lite mer hållbart, eftersom detta tillägg gör att färre träd behövs för produktionen. Dessutom är gräsfibrerna mycket synliga, vilket är ett trevligt synligt inslag i detta gräspapper.
De största nackdelarna med gräspapper och -kartong är kvalitet, förluster och föroreningar under produktionen. Gräs är trots allt ingen cellulosa eller fyllmedel och bidrar därför inte till papperets och kartongens styrka och jämnhet. Ju högre andel gräs, desto sämre kvalitet på pappret. I praktiken består gräsbaserat papper därför ofta av endast 5-10 % gräs. I gräskartong är andelen gräs något högre eftersom materialet är tjockare. En annan nackdel är att 50 % av gräset går förlorat under papperstillverkningen och inte hamnar i pappret. Det gräs som går förlorat under papperstillverkningen förorenar avloppsvattnet eftersom det är organiskt material. När gräspapper eller gräskartong återvinns förloras ytterligare 50 % av det gräs som försvinner under produktionen. Energin för bearbetningen är då oanvändbar. Gräset som sedan förloras igen orsakar ytterligare förorening av avloppsvattnet.
Tomatpapper, betpapper, kakaopapper
Allt fler alternativa fibrer används för att tillverka papper. Så länge vi räddar trädet är tanken. Under de senaste tio åren har många typer av papper som tillverkats av alternativa fibrer tillkommit. Samma sak gäller tomatpapper, rödbetspapper och kakaopapper som gräspapper. De fibrer som används är inte cellulosa, erbjuder ingen kvalitet och blandas med trämassa från träd i små proportioner. Liksom gräspapper låter namnen tomatpapper, rödbetspapper och kakaopapper underbart och pappren ser vackra ut med dessa alternativa fibrer. Detta är det främsta skälet till att dessa nya papper är så populära. Tomatpapper, betpapper och kakaopapper är alltså i mycket liten utsträckning mer hållbara än papper från träd, men vi bör inte överskatta effekten.
Bambupapper
I motsats till vad många tror är bambu inte ett träd utan en gräsart. Och till skillnad från gräs-, tomat-, rödbets- och kakaopapper kan bambupapper tillverkas av 100 % bambu. Bambu måste dock fällas för att göra papper, samtidigt som bambu absorberar betydligt mer koldioxid än lövträd.
En stor fördel som bambu har jämfört med träd i detta avseende är att den växer tillbaka många gånger snabbare. En stor nackdel med bambupapper är att det krävs en lång och komplicerad process för att förvandla bambu till papper. Detta återspeglas i priset (källa). Bambu, liksom träd, är ett primärt råmaterial. Det innebär att bambun, liksom träden, odlas specifikt för papper. Till skillnad från tomatpapper, betpapper och kakaopapper där fibrerna är en sekundär råvara. Dessa fibrer finns kvar efter att maten har avlägsnats från växten.
Papper från jordbruksavfall
När jordbrukaren har skördat sitt vete, korn, råg, ris, hampa eller sockerrör, blir jordbruksavfallet kvar på fältet. Tänk på de oätliga bladen och stjälkarna. I utvecklingsländerna bränns detta avfall på fälten och går förlorat i processen. Men vad händer om vi använder detta jordbruksavfall för att göra papper? Det är precis vad PaperWise har gjort sedan 2015. Från de stjälkar och blad som blir över efter skörden utvinns cellulosa, som är huvudbeståndsdelen i papper. Pappret, som ofta består till 100 % av jordbruksavfall, är högkvalitativt och återvinningsbart. Med denna produktionsmetod fälls få eller inga träd för att göra papper (eftersom cellulosan utvinns ur jordbruksavfallet i stället för ur träden) och naturmaterial som annars skulle gå till spillo får ett andra liv.
DET MEST HÅLLBARA VALET
Det är uppenbart att papper inte nödvändigtvis är hållbart och att det lönar sig att titta på alternativ. Miljöpåverkan från PaperWise-papper är hela 47 % lägre än papper från träd och 29 % lägre än återvunnet papper. Dessutom är PaperWise helt koldioxidneutralt, vilket gör det till en mer hållbar lösning än dagens papper från träd. Genom att använda jordbruksavfall som råvara förhindrar man att skadliga ämnen släpps ut i luften vid förbränning av jordbruksavfallet. Restprodukter som annars skulle ha gått till spillo får ett andra liv och dessutom tjänar lantbrukaren något extra. Både livsmedel och jordbruksavfall ger nu ett ekonomiskt värde. Samtidigt äventyras inte kvaliteten och papper från jordbruksavfall kan återvinnas upp till sju gånger, precis som papper från träd. Detta gör PaperWises papper till det mest hållbara alternativet till vanligt papper.
Genom att byta till PaperWise-papper har 95 800 träd inte behövt fällas (sedan PaperWise startade), vilket innebär att totalt 1 331 hektar avskogning har undvikits. Ett område som är lika stort som 1980 fotbollsplaner. Men PaperWise är inte klar än. PaperWise kommer att fortsätta sina ansträngningar för att få andelen jordbruksavfall som råvara för papper och kartong så hög som möjligt. PaperWise kommer att göra detta tillsammans med producenter, certifieringsorgan, politiker, miljöorganisationer, kunder och alla som vill bidra till en bättre, hållbar värld. Detta är det enda sättet att se till att ännu fler träd kan stå kvar och att ännu mer jordbruksavfall – som annars skulle gå till spillo – får ett andra liv som papper. Först när barnen i skolan lär sig att papper tillverkas av jordbruksavfall har PaperWise nått sitt mål!
